shanghaiginger

Hejsan!
Nu tänkte jag att det är hög tid att berätta lite om varför jag har bloggen.

För nästan exakt ett år sedan, typ den 17e april 2009, fick vi i kinesiskaklassen höra om en tävling som skulle äga rum om två veckor för kinesiskastudenter i Sverige. Varje skola som var inbjuden fick amnäla 1 lag bestående av endast 3 personer. Dessa skulle tillsammans komma på en teater på kinesiska med temat "Kinesiska är kul!" som skulle vara i 5 minuter + någon form av kinesiskt framträdande på 5 minuter.
Under en lektion som jag missade valdes det ett lag med tre tjejer från klassen och jag brydde mig inte mycket mer om det. Hade ändå så mycket plugg att tänka på då.
Men så går det en vecka och de tre tjejerna får en viss panik och påstår att de inte fått ihop något bra och att de kommer förlora hela tävlingen och det är ingen idé att vara med!!!! ..tyckte de. Men man fick ju inte hoppas av tävlingen bara sådär!! Så vi var tvugna att välja ett nytt lag à 3 pers! Ett lag som bara skulle få en vecka på sig att hitta på- och lära sig en pjäs på kinesiska!!

Det var bara typ 1 som var intresserad- Ulrika. Sen sa Malin S. att "aa jo men okej då jag gör det, det behövs ju nån mer.." Och då tänkte jag att jaa vafan det är en kul grej jag är på jag med! Så utan om och men blev Jag, Malin och Ulrika det nya laget!!
Herregud nu var det stressigt helt plötsligt, om en vecka ska vi stå där i en stor aula på Stockholms Universitet inför både kinesisk ambassad och olika institut med kina-inriktning, och snacka kinesiska! Haha helt ofattbart (läs: skrämmande).

Varje eftermiddag de kommande dagarna stannade vi i typ 2h på skolan och skrev manus, vi fortsatte hemma hos mig under hela helgen. Det var riktigt knepigt, sjukt svårt. Vi fick enormt mycket hjälp av Vivian som kan snacka kanto så hon har väldigt lätt för mandarin. Manuset blev klart och då var det bara att öva, öva, öva. Få till rätt uttal. Kunna säga allt med känsla och verkligen sätta sig in i rollen som kines! :D Gud vad vi var duktiga! Faktiskt, nu när jag tänker tillbaka på det. 

Men så var det ju en sak till.. Ett framträdande av kinesisk karaktär. Vad tusan skulle det kunna vara? 
Vi kom på direkt- "Vi kör solfjäderdansen som vi gjorde när vi var med och firade det kinesiska nyåret för ett år sedan!!!" Haha, vi var nämligen med och dansade med ca. 20 kineser utanför Östasiatiska museet, Vid T-Centralen och i Kungsträdgården. Och alla kom fortfarande ihåg dansen så vi fick på något vis tag i låten (tack vivian!!) och sen var det bara att börja öva, öva, öva på det med.
Så varje eftermiddag den följande veckan stannade vi och först övade teater, sedan dans. Sjukt kul :D


 
Solfjäderdansen i februari 2008.

Helt plötsligt var det onsdag den 29e april och det var Dagen med stort D!! Vi for iväg från Religionsutflykten med klassen och drog till Universitetet.
Aulas va asstor.. Satt ca. 200 pers där och det var när jag insåg hur stort detta faktiskt var som magen vred sig och jag bara ville åka hem!! Uh så läskigt. Vårt lag fick våra platser nere nära scenen bland alla andra lag. Vissa mer seriöst utstyrslade än andra. Sen var det dags- vi skulle förbereda oss för vår show ;) På med mikrofonkit på kinden och fram med all rekvisita!
Teatern gick ruskigt bra, allt flöt på perfekt för alla tre! Dansen gick.. helt ok ;)

(Oj så långt inlägg detta är.. aja..) När allt var slut satt vi och väntade på att de skulle ropa ut vilket lag som vann hela grejen. Sen hände massa som vi inte förstod nåt av- det visades massa namn på skärmen och dessa skulle gå fram och ta emot pris. Sen var det så två gånger till så ALLA fick alltså pris!! Alla fick varsitt lexikon och ett gosedjur och ett diplom. Trodde vi att det var!!! När jag står där på scenen och tar emot applåder tillsammans med alla 30 andra deltagande så läser jag igenom "diplomet". Där står det följande:

"För framstående resultat i den första nationella Chinese Bridge-tävlingen i Sverige, tilldelas ni härmed Ambassadörs-priset (ett statligt stipendium för ett års heltidsstudier i Kina) som uppmuntran till fortsatta studier."

Jag fick hjärtklappning. Haha! Heelt otrolig känsla där alltså. Det var lycka. Jag ville bara ställa mig och hoppa upp och ned och skrika av lycka haha men samtidigt förstod jág inte- hade jag fått fel? Nä.. alla fick ett sådant pris, i tre olika grader. Ulrika fick också detta stipendium. Malin fick åka iväg på en asball grej i Peking i två veckor under den hösten!
Jag kommer aldrig glömma den 29 april 2009! :) <3

Och nu gäller det!! I höst åker jag och Ulrika!! China here we come :D Vore kul om du följer bloggen!
Ah och juste jag är ju typ ginger så därav ShanghaiGinger ;)